Since I’m sick* and way behind on reviews, I’ve realised the only way to catch up is to make them speed reviews and post a whole batch at once.

The Age of Napoleon; Alistair Horne, eng, 235
Interesting, but a little choppily written, and also the author assumes you know certain things and never explains them, while others he explains over and over again.
C

Cold Comfort Farm; Stella Gibbons, eng, 253
Funny, though I accidentally didn’t read the preface, so I wasn’t 100 % how much of it was intentional (all of it, as it turns out, and as I suspected). Flora Poste is kind of annoying, but all right all the same.
For the TBR reading challenge and as part of the BBC Big Read.
B

Rebecca; Daphne du Maurier, eng, 410
A re-read, not as good as I remembered it, but still lovely. Maxim is both wonderful and creepy.
C

Med uppenbar känsla för stil; Stephan Mendel-Enk, swe, 128
Interestingly written about men and what’s considered masculine. References Morrissey at some points, mostly in connection with a man who went berserk and killed people. Lovely… not!
C

Unspeakable Love: Gay and Lesbian Life in the Middle East; Brian Whitaker, swe, 230
Interesting, scary and occasionally a little bit hopeful.
C

Ingen behöver veta; Christina Wahldén, swe, 139
About male rape and how it does exist, but people find it hard to believe. Kind of a non-ending, but then I suppose that’s sadly the case in most instances of actual male rape also.
C

Ingen grekisk gud, precis; Katarian Kieri, swe, 217
Kind of brilliant tale of a young girl who falls for a teacher. Kind of brilliant mostly because the main character is into Morrissey, but for other reasons also. I was a bit worried where it was going to end, but it’s kind of perfect, really.
B

Sandman: The Kindly Ones; Neil Gaiman et al., eng, 335
I wouldn’t say Sandman is Gaiman at his best, but I do like the stories and so also in this volume. Not my favourite, though.
For the TBR reading challenge.
C

Doctor Who: The Nightmare of Black Island; Mike Tucker, eng, 255
Scary monsters and kiddies with nightmares. I liked it, but not as much as other DW books.
C

Doctor Who: The Art of Destruction; Stephen Cole, eng, 256
Farming in Africa, golden statues and creepy aliens. Good, but not great. Doctor’s always nice, though.
C

Doctor Who: The Price of Paradise; Colin Brake, eng, 255
References Franz Ferdinand and other pop culture a time or two. Not the best of the DW books I’ve read—I don’t much care for Colin Brake’s style of writing it, though I can’t put my finger on the exact reason.
C

Tro, hopp och burnout; Johan Unenge, swe, 228
YA story about a guy who’s really into cars and death metal, who ends up going on a confirmation camp. It’s a decent story, and I was happy to see it didn’t end up quite where I expected it would, but the writing style is very, very choppy and not at all my cup of tea.
For the A-Z reading challenge.
C

Vadå feminist; Lisa Gålmark, swe, 188
Basic guide to feminism. I wasn’t too keen on the writing and didn’t like the book all that much. Mostly it made me a little annoyed with the author, though it did contain sections worth thinking about. It bothers me that there is no question mark in the title.
For the A-Z reading challenge.
D

Homofamiljer; Sara Stenholm & Cecilia Strömberg, swe, 312
About rainbow families and different ways to get one. Interesting, especially the personal stories, but not fab.
C

*Just a cold, but a bad one. I hate colds. And I’ve run out of Kleenex, which means my nose is very, very sore from regular paper towels. Woe.

Annika Larsdotter: barnamörderska
by Inger Lövkrona

For the Back to History and To Be Read reading challenges.

Swedish
255 pages
Historiska Media
ISBN: 91-88930-64-5

First line: Boston — Min vän slänger tidningsartikeln pÃ¥ skrivbordet med en kort kommentar: “Ja, här har du en till.”

Back cover blurb:
Annika Larsdotter avrättades 1765, 18 år gammal. Hon hade då erkänt dråp på sitt nyfödda barn genom kvävning. Barnets far var Annikas svåger som hade tvingat henne till sexuellt umgänge, men sedan förnekade faderskapet.

Annika Larsdotter var en av tusentals unga svenska kvinnor som under 1600-, 1700- och 1800-talen anklagades för barnamord eller fosterfördrivning. Brottet ansÃ¥gs vara samtidens största samhällsfara. Barnamörderskor dömdes strängt och utan förbarmande — kvinnan beskrevs ofta som en osedlig, ondskefull och grym moder, i nära släktskap med häxor.

Denna bok handlar om Annika men också om några av hennes olyckssystrar. Varför valde dessa kvinnor att mörda sitt barn? Varför valde de inte istället att, i likhet med andra ogifta mödrar, ta på sig rollen som ogift mor?

Etnologen Inger Lövkrona söker svaren genom att studera rättsfall från perioden 1729-1776. De bevarade domstolsprotokollen ger unika möjligheter att komma nära barnamörderskornas handlingar, tänkbara överväganden och känslor.

Very short synopsis in English: This is the study of eight cases from 18th century Sweden where young, unwed women murdered, or were accused of having murdered, their newborn children. Why did they do it?

Thoughts: This was a very interesting read, but what struck me as most shocking was an excerpt at the very beginning of the book, about “prom moms”. It’s easy to read about a case from the 18th century, where shame and desperation led someone to commit almost unspeakable offenses, and think that at least we’ve moved on from that now. Not everywhere we haven’t. Young women still sometimes don’t see any other way out. It’s absolutely horrifying and sad — it was then and it is now.

The book was sometimes a bit tricky to follow, but that always happens to me when I haven’t read academic texts in a while. All things considered, a C grade is in order.

Tjuvlyssnat
by Damon Rasti and Gloria Hedman
Title translated to English: Eavesdropped

Swedish
140 pages
Känguru
ISBN: 978-91-85476-61-9

First line: n/a

Back cover blurb:
Vi har alla gjort det: tjuvlyssnat på andras samtal.
PÃ¥ tunnelbanan, i kön i mataffären, pÃ¥ ett café—det gÃ¥r helt enkelt inte att lÃ¥ta bli. Att tjuvlyssna är mer än ett behov. Det är en livsstil, ett folknöje, en del av samtidskulturen. Men vad är det egentligen de säger?
Sedan ett år tillbaka finns några av de bästa tjuvlyssningarna publicerade på sajten tjuvlyssnat.se. Men de allra bästa är sparade till denna bok. Här blandas högt och lågt, humor och allvar, det personliga med det allmängiltiga.

Thoughts: Tjuvlyssnat.se is basically the Swedish version of Overheard in New York and similar sites. I read the site pretty much every day and today I ran out of reading material on the train and decided to buy the first book of collected Tjuvlyssnat gems to help pass the time.

It’s hilarious most of the time, which earns it a B grade, but it’s not exactly something that sticks in your mind.

Can I just say also that I will never again read fourteen books in a single week without writing reviews after each one? Because writing fourteen catch-up reviews in a single evening is hell, even if the reviews are short and utter crap like mine.

Ior och hästarna
by Renata Wrede
Title translated to English: Eeyore and the horses

Swedish
133 pages
Forum
ISBN: 91-37-06412-6

First line: Vi låtsas inte om, känns inte vid, vill inte medvetet medge den mänskliga faktorns existens, i alla fall inte hur stark den är, trots att den är det starkaste vi har, den är starkare än vi.

Back cover blurb:
“Kärleken till hästar har mÃ¥nga namn: mani, passion, snobbism, dÃ¥rskap eller lyte”, säger Renata Wrede i denna entusiastiska bok om ett livs hästupplevelser. Själv kallar hon det alltsÃ¥ kärlek.
Ior och hästarna är en lovsång till hästen och prisar samarbetet mellan häst och människa. Den är fylld av glädje och beundran.
Renata Wrede berättar om hästar som hon känt, vÃ¥rdat, tävlat med eller bara ridit. Hon skildrar hästar med personlighet: Courbette, U-17, Naseva, Herr Hildeberg och andra. Glimtar frÃ¥n krigstidens sjukstall, frÃ¥n tävlingsbanor—Kviberg, Skabersjö, Niinisalo, Rom—frÃ¥n skÃ¥nska och finska landskap utgör bakgrunden till dessa intensivt livfulla porträtt av hästen som kamrat och medarbetare—och av människorna i sadeln.

Very short synopsis in English: Renata Wrede writes about horses she’s known in her life.

Thoughts: Decent book about one woman’s love of horses. I used to read this kind of book by the dozen when I was younger. A C grade.

KÃ¥rnulf Was Here
by Josefine Adolfsson

Swedish
167 pages
Bokförlaget Atlas
ISBN: 91-7389-132-0

First line: När jag och min tonårsbästis Anna är femton, flyttar hon hem till en trettio år äldre man som heter Charles.

Back cover blurb:
“När jag och min tonÃ¥rsbästis Anna är femton, flyttar hon hem till en trettio Ã¥r äldre man som heter Charles. Vi sitter ofta i soffan pÃ¥ hans inglasade veranda och äter chokladkladdkaka och sköljer ner Valium, Stesolid, Sobril och Rohypnol tillsammans med te och honung. Vi hÃ¥ller alltid varandra i handen när vi somnar.”

SÃ¥ börjar KÃ¥rnulf Was Here—en dokumentär roman om det som skaver. Det handlar om människor som pÃ¥ olika sätt försöker att skaffa sig en plats i samhället men som hamnar utanför ramarna. Moa som knaprar Valium för att klara av att gÃ¥ pÃ¥ svenskalektioner, Ida som drömmer om att bli aupair hos Madonna och Cecilia som föredrar att gömma sig hos torskar som misshandlar henne framför att hamna pÃ¥ institution.

Kårnulf är en reaktion på en vuxenvärld som abdikerat och ett samhälle som föredrar att förenkla. Men Kårnulf är också motstånd, lust, kärlek, nyfikenhet och vänskap. Ett försök att skapa ett eget utrymme och hantera känslan av att det finns något som skulle vara förutbestämt eller normalt, något som man själv inte har tillgång till.

Kårnulf Was Here är en hembygdsskildring från Sverige.

Very short synopsis in English: Moa and her best friend Anna start doing drugs at the age of fourteen. This is fact-based fiction telling their story.

Thoughts: This was a quick read, but one that left a bad taste in my mouth. Not because the writing sucked or because I didn’t think it was interesting, but because of the subject matter and what these girl have lived through.

As always, non-fiction (even if this technically isn’t that. It’s fact-based fiction, which, though close, isn’t the same thing) is hard to rate. A B grade is what it ends up with.